Konkurs och säkerheter
Syftet med konkursen är att fördela de kvarstående tillgångarna proportionellt mellan borgenrerna.
Om gäldenären inte förmår att betala sina skulder kan han begära sig i konkurs. En borgenär är också behörig att begära en gäldenär i konkurs. Syftet med konkursen är att fördela de kvarstående tillgångarna proportionellt mellan borgenrerna. I och med att gäldenären går i konkurs kan ingen borgenär skaffa sig företräde framför andra borgenärer. Borgenären kan inte förmå gäldenären att lämna honom full betalning med den effekten att andra borgenärer får lägre utdelning.
Om någon borgenär gynnats framför andra finns det i konkurslagens fjärde kapitel regler om återvinning. Förutsättning för återvinning är att en borgenär otillbörligt gynnats framför andra borgenärer och att gäldenären på grund av detta, eller i förening med andra omständigheter, blivit insolvent samt att borgenären kände till borde känna till gäldenärens insolvens. Är dessa förutsättningar uppfyllda kan återvinning ske och då går betalningen tillbaka.
Sedan beslut om konkurs meddelats får gäldenären inte längre råda över tillgångar som ingår i konkursboet.
Är det ett företag som gått i konkurs, kan förvaltaren besluta om fortsatt drift. I sådana fall behövs det i regel nya leveranser från leverantörer. Leverantörer som levererar efter konkursbeslutet har rätt till betalning före andra för de varor som levererats till konkursboet. I regel betyder detta att fortsatt leverans är ganska riskfritt, eftersom det oftast finns tillgångar i boet som åtminstone räcker till att betala de nya skulderna. Skulle inte konkursboet klara av att betala dessa nya skulder skall konkursboet försättas i konkurs.
Vid konkurs har borgenärerna rätt till betalning efter den ordning som följer av förmånsrättslagen (SFS 1970:979).
Vid konkurs eller utmätning fördelas tillgångarna efter den förmånsrätt som borgenärerna har. I korthet innebär detta att den som har säkerhet i form av handpanträtt, företagshypotek eller annan inteckning har bättre rätt till tillgångarna och får sina fordringar betalt före alla andra.
Den som inte har någon panträtt eller liknande får betalning sist. Alla oprioriterade fordringar har inbördes lika rätt. Vilket innebär om det finns något kvar att fördela, fördelas tillgångarna proportionellt. Eftersom oprioriterade fordringsägare får utdelning endast i två procent av alla konkurser är det viktigt att skaffa sig säkerhet för fordran eller separationsrätt. Så att företaget vid en konkurs antingen kan erhålla utdelning eller få tillbaka levererade varor.
Efter konkursen kvarstår gäldenärens skulder i den mån de inte blivit betalda.
Mer information om lagstiftning kring skulder finns på Inkassohandboken
2009-02-19 16:33:09